outspoken

Någon mer än jag som har varit i kontakt med en person som uppfattas som Narcisstisk? Jag har själv levt i en relation med en person som beskrivs som detta. Vilket leder till en omöjlig sits. Tänker inte gå djupare in på detta. Men har en kollega som presenterade mig för detta när jag beskrev förhållandet

Narcissism

Det dominerande draget är en uppblåst självbild, där personen uppfattar sig själv som storartad, upphöjd och framgångsrik. Eftersom grunden för den upphöjda självbilden är väldigt bräcklig kommer personen också att vara mycket känslig för kritik. Till detta kommer också en påtagligt bristande inlevelseförmåga.

Grandiositeten och självöverskattningen leder lätt till ensamhet och rentav depression eftersom man inte kan få de höga tankarna om sig själv bekräftade av andra.

Personer med narcissistisk personlighetsstörning har påfallande ofta drag av antisocial eller borderlinekaraktär, som ytterligare komplicerar symtombilden och behandlingen.

Symtom

De mest påtagliga dragen är den orealistiska självbilden, där man ser sig som unik, höjd över mängden, och med rätt till särskilda förmåner. Vanliga regler gäller inte, de är för andra som ses som medelmåttor. Endast de främsta experterna på området duger om en sådan här person behöver konsultera en läkare eller jurist.

Narcissisten strävar att framhålla sig själv i alla sammanhang, vilket gör personen odräglig i andras ögon.

Kritikkänsligheten kan ställa till stora bekymmer i vardagssituationer, eftersom personen i alla lägen styrs av sin strävan efter makt, status och berömmelse. Det behöver inte nödvändigtvis vara materiella framgångar, utan det är den personliga makten som är viktigast.

Det blir givetvis så småningom obehagliga konfrontationer med verkligheten, och då ligger depressionen nära. Det är också den vanligaste anledningen till att personen söker hjälp.

Referens:

Hej alla vackra människor! Jag måste bara få bjuda på ett roligt sms min syster skrev till mig :D

 

 

"Jag är så jävla trött på Göteborgare. Jag har varit där en dag och fdå år jag redan vara med om att de hela tiden ska göra sociala övertramp. Dom är omänskligt positiva. Ber en att gå före i kön tex... varför, vem har gjort vad på den platsen? Jag vill inte stå där. Varför skulle du vara snäll mot mig. Du känner ju inte ens mig... Och om de är riktigt förbannade ... för det blir de ibland så säger de "är du go i huvet eller". I hela övriga landet så är det något positivt och då är en Göteborgare arg. Helt sjukt! Min kompis Göran han är också glad och sprallig hela tiden ... Om han blir av med en arm så ropar han glatt "jag har en till:)". Va faan.. Jag har två, så varför är du så mycket mer glad än mig. Kan inte du vara så där lagom glad som alla vi andra? Vad är det för fel på dig?"

 

detta är skrivet av en komiker ;)

 

jag dör av skratt här i sängen! 

 

nu ska jag somna med ett leende på läpparna god natt och sov gott mina läsare <3

Logik för kvinnor är inte alltid så lätt för män att förstå. Berättar vi om romantiska gester, kanske om något som hänt en vän. Betyder det att vi vill att du ska göra precis samma sak. Kvinnor är svartsjuka varelser som älskar romantik. Såklart blir vi otroligt glada för våra vänner när de blir överraskade med rosor eller kidnappad till någon  strand med ljus. MEN innerst inne kan vi inte låta bli att tänka "om ändå min pojkvän var sån". 

 

Vi begär inte mycket egentligen. Bara en jävla massa uppmärksamhet, gester och komplimanger. Såklart måste du vara snäppet bättre än alla andra. Så det hindrar inte om du är händig, a doer, ärlig, öppen, gärna bra på något, som sport, sjunga eller laga mat. Man vill helt enkelt vara stolt över sin pojkvän. Och mer eller mindre kunna visa resten av världen vad man har som inte dom har. För det finns ju faktiskt bara en av dig, så du måste vara bäst.  Bara kvinnlig logik :)

 

Idag har jag haft, bokstavligen en jävlig förmiddag/eftermiddag. Jag skall inte beblanda mig med nagellack. 

 

Jag var på en intervju idag runt 15. Två och en halv timma innan mötet stod jag i Tinas badrum ute på Björkö. 5 minuter innan min buss går inser jag att mina naglar såg ut som skit. Så akut målar jag dem med rosa nagellack. Dock blir jag kissenödig. Efter besöket tvättar jag händerna och såklart torkar jag dem med en handduk. Vilket resulterade i att det blev massor av trådar i lacket. Jag ser nu ut som fan och letar desperat efter remover, som jag inte finner. Så istället för att låta det vara måste ju jag självfallet kleta på lite till. Efter detta springer jag till bussen.

 

på bussen ser jag att jag fått nagellack över hela händerna. Det ser seriöst ut som att jag doppat händerna i målarfärg. Jag inser att jag måste köpa remover. 1,5 h senare i nordstan har jag låst in mig på en (betald,viktigt!) toalett och tar bort lacket med hjälp av remover och tjecka bomullspads. När allt nagellack är på ser jag att jag målat lite utanför. Men nu har jag pads och remover, så självfallet tar jag bort det. Problemet var bara att lacket inte torkat och att bomullen i padsen fastnar i nagellacket. Här blir jag förbannnad. Jag sliter upp removern tar bort nagellacket, målar dit nytt och slänger på mig jackan och inser att jag bara har 30 min på mig att ta mig till intervjun. Jag tar även på mig min päls och går iväg. 

 

Stolt över att jag trotsat nagellackets elakheter står jag redo vid receptionen på företaget jag sökt jobb hos. Den rara receptionisten ber mig att logga in med hjälp av en dator och tangentbord. När jag sätter mina fingrar på tangentbordet ser jag att det fastnat päls på lacket. Högt suckar jag och tänker att jag ändå är 15 min tidig, så jag hinner faktiskt fixa naglarna. Så knackar någon mig på ryggen "hej, Johanna", automatiskt skakar jag handen med mina bepälsade fingrar och jag kände hur röd jag blev i ansiktet! 

 

Under intervjun satt jag med händerna under bordet. Han måste trott att jag världens mest torraste människa.

 

Aldrig ska jag använda nagellack igen!!

 

 

 

Är så himla glad över min fina, underbara pojkvän <3 Har aldrig träffat någon som är så ärlig och förstående som du är. Allt känns bara så enkelt, inga tvivel, inga funderingar, bara kärlek. Finns inget bättre än att somna i din famn och vakna upp intill dig. Du kan göra en mörk dag så ljus. Ser fram emot vad framtiden kan erbjuda oss. Du är verkligen unik Mattias, något jag aldrig mött förut. Jag älskar dig <3

 

 

 

 

Såg ett väldigt intressant avsnitt av uppdrag granskning idag. Där de tog upp näthat, mobbing och skillnader på förmåga att kunna bemöta olika hot och synpunkter i olika åldrar.

 

Om jag jämför med mig och mina egna erfarenheter, såg jag tydliga likheter genom mina få år i livet. Det jag såg var hur lätta yngre människor var att påverka och tystas. De är lättare att manipulera eller skrämma en yngre människa. Då de kanske inte har fått verktygen eller självförtroendet att kämpa för sina åsikter. 

 

När jag var liten och någon inte höll med om vad jag ansåg, frågade jag mig själv direkt "oj, varför såg jag inte detta?" eller "har jag fel i hur jag reagaerar eller känner?", "är jag den personen de påstår att jag är?". Min åsikt var väldigt enkel att förändra. Idag krävs det mer. Självfallet är jag inte omöjlig att påverka. Jag tror ingen är omöjlig att påverka, eller omöjlig att tystas. Men jag vågar åtminstone stå för min ursprungliga åsikt. Jag vågar diskutera för den, lägga fram mina argument eller berätta om hur jag upplever att min sanning om situationen är. Jag anklagar inte mig själv först. 

 

Sen har mina föräldrar uppfostrat mig på sådant vis att man alltid skall se hela perspektivet. Ju fler ögon som finns, ju klarare bild kan framställas. När jag exempelvis bråkat med en vän eller pojkvän om något, bemötte aldrig mina föräldrar mig med "tycka synd om synen". Vet inte hur jag skall uttrycka mig med andra ord. Utan det sade alltid "jaha, hur var din roll i det hela?". Tillsammans målade vi upp en bild ur olika perspektiv, från olika synhåll bland det inblandade, vilket kunde öka min förståelse och empati. 

 

Ibland kan man bli så fast i sin egen sanning att andras inte får plats. Vilket man skall försöka undvika. Detta har gjort att jag kan ta emot kritik på ett bättre sätt nu än vad jag kunde när jag var liten.

 

Kallar någon mig hora, så vet jag att det inte stämmer. Jag har kunskap om vad hora betyder och vet att jag aldrig skulle sälja min kropp. Kallar någon mig slyna, skulle jag aldrig ta åt mig av detta heller. Jag är ingens sexslav och om man googlar på slyna kommer folk förstå vad jag menar. Slampa, vet jag att jag inte är. Jag har legat med färre personer än vad många har. Och det finns ett enkelt svar på det. Jag gillar inte främlingar, jag är en förhållande tjej och trivs inte med att personer som jag inte känner rör vid mig.

 

Skulle någon säga att jag är ful, äcklig osv, så brukar jag tänka att personen förmodligen har en jävligt dålig dag. Att den har en annan uppfattning om skönhet än mig och det är okej. Skulle alla tycka att alla är snygga eller fantastiska hela tiden så skulle det aldrig uppstå problem? 

 

Vem som helst får tycka vad fan dom vill om mig. Jag är helt okej med det. Vare sig det handlar om mina val i livet, mina åsikter eller om vilka människor jag valt att spendera min levnadstid med. Bara jag vet vem jag är.

 

Det enda jag inte kan ta, som jag har gemensamt med alla personer i avsnittet hos uppdrag granskning är hot om liv. Eller hot om sex, eller saker folk vill göra mot dig mot din vilja. INGEN, då menar jag INGEN, skall få dig göra saker du känner att du inte vill. Vare sig det handlar om att berätta saker om dig själv, eller träffa, eller ha sex, eller ens göra saker. Ingen ska få dig att känna att din åsikt inte räknas. Tillåt ingen att göra så mot dig, ingen ska få ta din röst eller kropp. 

 

Näthat finns det gott om och det kommer aldrig försvinna. Människor kommer alltid tro att de har större friheter än vad de har och det finns egentligen inget vis vi kan skydda oss från detta. Det enda du kan göra är att bestämma dig för vad som skall få påverka dig och ta din energi.

 

 

Hej mina nära och kära :)

 

Är nu i vecka 16 :) Så min bebis börjar bli stor. Den är 16 cm lång och denna vecka kommer den att dubbla sin vikt tydligen :) Härligt! Känner av den ganska mycket. Känns som något fladdrar till, hela tiden haha. När den inte rör sig blir jag lite orolig, det är så mysigt att känna den.

 

Kollar på gravidförsäkringar. Vet att många av mina vänner och bekanta är gravida nu. Vad har ni tänkt er för försäkring? Är det något bolag som känns bättre? 

 

Jag har kikat lite på trygg hansas försäkring extra tillägg. Den täcker mer eller mindre allt och kostar 1195 kr. Jag är sån, hellre mer än mindre. Känns som jag alltid har otur, så lika bra att köra på allt som går. Haha

 

Hoppas på svar <3

Hej mina nära och inte nära :)

 

Jag tycker det är så roligt att ni har börjat kommentera och fråga saker. Det är verkligen kul! 

 

Igår arbetade jag i Göteborg hela dagen. Från 10-17. Började med ett möte med en kund som varade i 2 timmar. Sen tog jag och Sandra lunch och åt ute i solen. Det var helt underbart. Vi satt utan jackor och bara njöt av all d-vitamin.

 

Eftermiddagen spenderade jag med kalkyleringar och sorteringar av fakturor. Sånt behöver också göras. 

 

Idag ska jag göra mitt sista pass på Mortens. Ska bli både kul och tråkigt. Ser fram emot att jobba, men tråkigt att det är sista gången (eller på ett tag) man ser alla härliga kollegor. :)

 

MEN, tyvärr är arbetet så pass riskabelt för min bebis att det inte gör det dära extra pengarna någon rättvisa. 

 

Har precis ätit korvstroganoff med min fina pojkvän, så med mätt mage sticker jag nu iväg mot uddevalla!

Tjingtjing!

 

Hejhej!

 

Många tycker att mitt yrkesval är väldigt annorlunda. Jag är biträdande konsthandlare. När folk frågar mig vad jag arbetar med, brukar jag få ett svar liknande: "Va?"

 

På bilden ovanför ser ni min arbetsplats. Jag använder mig av en dator, en telefon och ett anteckningsblock och det är mer eller mindre allt jag behöver i min roll än så länge. Här sköter jag bokningar och avbokningar, jag sköter mer eller mindre all komunikation med våra kunder. Allt ifrån olika fakturafrågor till byte av tavlor eller utställningar. 

 

Imorgon skall jag följa med på ett möte där tre kommuner möts upp för att träffa oss. Ska bli väldigt spännande. Eftermiddagen kommer bjudas på massor av fakturor och ekonomiräknande. Alltid kul med lite omväxlande arbete. Skall även träffa min underbara Chef, då vi båda känner att vi behöver utnyttja varandras energi. Låter skumt? Men vi skrattar så mycket tillsammans och är helt knasiga. Detta gör att vi jobbar som bäst tillsammans helt enkelt.

 

Burken intill lokaflaskan är:

 

 

 

 

Hej alla underbara!

 

Efter en dag igår full med låg energi, feber och spya - så har jag varit extra snäll mot min mage idag. Har ätit fil till frukost som jag fick behålla. Till lunch vågade jag ta en sallad och än så länge har den inte åkt upp ännu :)

 

Har fortfarande en kraftig huvudvärk dock, men tror att det beror på gårdagen då jag inte fick i mig mycket vatten. Köpte en halvliter ramlösa, än så länge har jag fått i mig halva. Den står och tittar på mig ;)

 

Ikväll skulle jag egentligen ha börjat jobba 18, men gav min tid till Za, då jag var rädd att jag inte skulle klara passet. 

 

Får en ledig helg, vilket jag sannerligen behöver. Behöver verkligen sova ut och kurera mig. Återfå lite energi. Allt jag kan tänka på är att få sova. Är rädd att jag håller på att gå in i väggen, men förmodligen är det bara graviditeten som spökar. Nu ska jag ta en nap på Zas soffa. 

 

Puss på pannan :)

 

Hej alla fantastiska :)

 

Detta foto är taget i slutet av Januari. Tänk att jag var gravid här och inte hade någon aning. 

 

Tänkte skriva lite om min bebis, den är beräknad den 29 september. Men allt ifrån två veckor efter datumet samt två veckor innan datumet är helt normalt, vid födsel.

 

Min bebis är 6 cm lång, lite mer nu eftersom att jag gått lite fler dagar :) Och allt är utvecklat hos den, den har armar, fötter, händer och ansiktet har allting det med :) Läste på: http://mammasidan.se/gravid/vecka/12, att min bebis redan suger på tummen :D gulligt ju!

 

Nu efter vecka 12, ska det tydligen vara svårare att få missfall *peppar peppar*, vilket är skönt. Slipper man oroa sig för den biten. Men, nu har den svåra biten kommit - maten. Allt man äter påverkar barnet och tomma kalorier som sötdricka, godis, chips - ja allt sånt där super gott,  är bra att undvika. De sägs även att förbereder man kroppen på att äta nyttigt nu, blir det lättare att komma i form efteråt. Och eftersom min plan är att bli supersnygg, så får jag väl göra någon form av kostschema. Får återkomma med den ;)

 

Idag, mår jag pyton. Har haft en kraftig huvudvärk och ett illamående utan dess like. Men allt ska börja avta nu och det känner jag redan då illamåendet inte gör sig påmind så ofta längre.

 

Puss och kram

 

 

Hej alla söta

 

 

Idag var jag och Mattias på MVC, var såklart helt skräckslagen inför tömningen av blodet (ja, det låter dramatiskt). Men de tog faktiskt hela 3 rör med blod.

 

Så, när jag kom dit så berättade jag hela min dramatiska upplevelse av detta och så klart ville de lugna mig. Hur gjorde de?

 

Jo, det sade att de ville klämma och känna lite för att se om de kunde finna några blodkärl. Javisst, tänkte jag. Det är väl inte så farligt att klämma och känna lite.... men när de ändå var igång, såklart skulle de även sticka mig.... gudars! Tur att jag inte var beredd på det för annars hade jag varit så nervös. Men pärldroppar av svett rann ändå i mitt ansikte... Mattias var helt fascinerad av att det kunde rinna så fort. 

 

Efter ett glas vatten kände jag mig bättre.

 

Som alla andra smårunda vackra gravida kvinnor, är jag superrädd för att bli ett av de dära praktexemplaren som går upp 15-30 kg och blir en stor tunna... det vill man inte. Så jag har hittat detta:

 

Så allt över 10 kg är rent fett.. nu är det bara att fortsätta att äta hälsosamt och träna. För jag tänker fan inte bli fetare än vad jag redan är. ALDRIG! Jag vägrar. Totalt vägrar.

 

Hoppas detta gjorde att mina gravida vänner känner sig lite bättre, har du alltså gått upp 10 kg och är i slutet av din graviditet. Ge dig själv en klapp på axeln - you did it!

 

Puss på er

 

 

God morgon alla härliga människor. Idag har jag vaknat vid 05:00 som vanligt och fixat frukost till Mattias och Mamma. Sen fick jag sova igen :) Vid halv nio lunkade jag över till Zandra för att lämna min dator, sen begav vi oss till gymmet. Det blev cross, pw och lår :)

 

Nu sitter jag hos Zandra och jobbar. Vilket är toppen, älskar när hon kan passa mig. Mina siffror blir så mycket bättre då!

 

Bröt precis en nagel, så måste åka till överby och fixa den idag :/ Ska även beställa ett par converse som jag fallit för. Vita med nitar. Endast 800 kr. Billiga dojjor, eller? 

 

Bilden där uppe är såklart min mage. I KNOW, it's huge! Men större kommer den bli. Har sagt till min pojkvän att han inte får klaga på sin kropp framför mig. Speciellt inte när jag har ännu större mage. Då vet jag inte vad jag gör! Morr!

 

På Onsdag ska vi till MVC och se så att allting står rätt till med våran bebis. Ska blir hemskt. För fick reda på av min gravida kompis att inskrivningen på MVC inte alls är så trevligt. Dom ska sätta en slang på mig i min arm.... är inte alls nervös. Nejdå. För jag älskar ju sånt! NOT! Sen ska jag få lyssna på att det är väldigt farligt att röka och dricka under graviditeten. För det gör ju jag? Eller? 

 

Men idag är en bra dag. Fick också reda på att min underbara Nicoline har en ledig helg i helgen. Så det blir en tripp till kära Jönköping <3 Underbart att få träffa henne igen då hon varit borta i Australien och göttat sig ett bra tag.

 

Aja, nu ska jag fortsätta med mitt braiga arbete!

 

Take care!

Hej mina kära släktingar och vänner samt vackra besökare.

Med godkännande från min underbara pojkvän får jag nu skrika ut till hela världen att vi väntar ett vackert kärleksbarn. Underbart!

Det känns både skrämmande och helt fantastiskt. Det är en obeskrivlig känsla att ha en växande varelse i magen.

Som många tjejer förmodligen känner när de är gravida, är att man inte är i sitt bästa jag. Man är svullen, tjock, håret är torrt och humöret svänger som en berg och dalbana.

Tänkte svara på de frågor som jag och Mattias fått mest.

"Hur vågar ni skaffa barn så unga?"
Jo, när jag och Mattias fick reda på detta var vi båda i chock. Men vi båda har bra inkomst, jag arbetar mycket hemifrån och hur mycket vi än vred och vände på det hela - kunde vi inte finna några bra argument för att inte ha barnet. Vi båda älskar att vara med varandra, vi har samma visioner i livet och är lika familjära. Det känns bra.

"Men ni har inte känt varandra så länge?"
Nej, det klart. Vi har dejtat sen i början av december. Klart att det sätter frågetecken på saker och ting och detta var faktiskt vårt enda argument för att inte ha barnet. Men är det något jag har lärt mig inom kärlek, är att ingen kärlek har någon garanti. Det är något man måste kämpa för varje dag, hela tiden. Vi båda vet det. Sen vill vi båda vara föräldrar. Så skulle det av någon anledning ta slut *peppar peppar*, så löser vi det.

"Hur löser ni det ekonomiskt?"
Jo, som sagt så arbetar vi båda två. Tack och lov. Just att jag har det arbetet jag har och har världens mest förstående chef, gör att vi kan behålla barnet. Jag kan arbeta hemifrån samtidigt som jag har barnet. Vilket gör att jag kan spara väldigt många föräldralediga dagar, vilket gör att vi inte påverkas ekonomiskt på samma sätt som man annars hade gjort. Blir barnet sjukt av någon anledning behöver jag inte ta ledigt. Jag kan även resa tillsammans med mitt barn om det skulle vara nödvändigt. Som sagt har jag världens bästa arbete! Mattias som arbetar heltid kan ta ut föräldraledigt så mycket han vill. Men förmodligen väntar han med dem tills barnet blivit lite äldre och inte behöver mig lika mycket.

Detta är väl de mest bekymrade frågorna vi fått av våra närstående. Annars har det varit lyckoönskningar och många glada leenden. Vi har mycket stöd från både min och Mattias familj, vilket känns underbart. Ingen av oss hade hanterat detta lika bra annars. Vi båda är väldigt nära våra familjer och stöd är guld värt. Vi har även båda två underbara vänner som alltid finns där för oss.

Är för övrigt i vecka 12, vilket betyder att min bebis är helt utvecklad. Nu ska den bara växa sig stor och stark! Jag kommer skriva mycket om alla mina tankar och oroligheter och känslor. Ni får jätte gärna följa mig på min resa genom graviditeten.

Kram på er alla!

 

 

Du är det finaste jag vet! Tack för att du finns och är den du är :) kunde inte vara lyckligare <3 

 

Idag är det jobb på schemat, ikväll blir det mys med vänner :) känner mig fortfarande helt dåsig i huvudet och jag kan inte sluta nysa. Haha.