Uttårkad

Kan man bli uttårkad av att gråta? I natt, satt min mamma och höll om mig och var vaken för min skull... jag vet inte när jag gick och la mig... men det var långt efter 03... och där satt min mamma även fast hon ska upp 05:00. Hur kan jag ha en sådan tur i oturen?

Jag sörjer min hund. Han är det mest fantastiska varelsen jag någonsin har mött och jag älskar honom mer än allt... varför ger jag då upp honom? Det kommer inte funka att pendla honom mellan två städer, det kommer inte funka att jag ska ha mina regler och han sina? Vad är bäst för hunden?

Jag gråter fortfarande... en lipsill är vad jag är... jag kan inte sluta. Jag vet att jag kommer ångra detta i resten av mitt liv. Men jag måste.

Jag satt hos Emanuela igår, vi satt och kollade på valpar... det kommer förmodligen flytta in en ny varelse i mitt hem som BARA är min. Den kommer få det bästa hemmet någonsin. Men jag väntar, för jag vill inte impulshandla en hund... tänk om jag försöker fylla Lucifers plats? Ingen kommer göra det. Så jag får vänta, så jag köper av rätta skäl. Det är inte mer än rätt.

Farväl min älskade, älskade vän.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0