outspoken

Nu är sommaren snart förbi. Tänk att det gått så fort! Den 19 augusti är det skola igen, som faktiskt ska bli skönt. Rutiner. Jag älskar rutiner som skola, träna och plugga. Kanske inte att genomföra dem, men när man sedan kurrat ihop sig framför tv:n på kvällen med en kopp chocklad och en filt och känner i hela kroppen att allt är klart inför morgondagen - känns allt så underbart. Jag saknar den känslan, känslan av att klara av saker. Nu under sommarlovet har det varit det motsatta - för mycket sovande och för lite gjort.  Typiskt. Men sommaren var otrolig kring soldagarna med mycket bad, grillning och myskvällar. Speciellt när Leo var hemma från lumpen, så var det skönt att känna en normal relation... att bara kunna träffa honom och så, när man bara kände för det. Nu är det mycket svårare... det blir så jobbigt att höra när ens kamrater pratar om att de dör av saknad då deras respektive ska vara borta i två dagar för att jobba eller annat. Då vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det kan gå veckor utan att jag träffar min sötboll, men det gör allt mer underbart också. Att känna den känslan av att bara hålla om varandra blir så mycket mer värt när man inte kan göra det varje dag 24/7. Folk frågar ständigt om hur jag kan klara av det. Det är enkelt, det är bara ett val. Ett val som inte var svårt att ta. Älskar man någon, gör man det som känns rätt. Så är det bara. Detta kändes rätt. Även om det blir svårt i perioder, vet jag att jag inte kommer att ångra mig i slutändan. Det är värt det helt enkelt.