Trött och grinig
Hej alla :)
Har inte skrivit på ett tag men har inte alls varit mig själv det senaste. Är virrig och trött. Tappar saker hela tiden och glömmer saker.. är super stressad men vet inte riktigt varför.
Jag hoppas det går över snart, för det sjukt frustrerande. Drömmer mardrömmar varje natt och känner mig allmänt gråtfärdig hela tiden. Tur att jag har en pojkvän som är tålmodig, även om hans humör sviker ibland. Men det är inte konstigt när jag är så virrig.
Det har hänt så mycket 2013, att det är svårt att smälta. Saker man inte ska vara med om, det är alltid något. Blir svårt att hämta sig och reparera sig.
Vad jag gnäller.
Jag och Mattias har kikat lite på lägenheter. Gått flera visningar och vi hoppas att det ska ge resultat snart. Det är så många som vill ha lägenheter, så konkurensen är stor. Men vi vill ha en stor 3a. Hade varit så skönt med ett extra rum där man kan ha dator etc.
Maten och träning går väl sisådär. Kanske hänger ihop med humöret? Har börjat ta lite vitaminer och så, pigga upp lite. Ska försöka ta mig en promenad ikväll. Men är så trött när jag kommer hem vid 18. Att gå upp 05:30 och vara hemma 18:00, det tar på kroppen alltså. En tidig morgon till, sen helg.
Pussis
5:2 dieten
Sedan ett par månader tillbaka har min mamma, Eva, kört något som heter 5:2 dieten. Hennes resultat är helt fantastisk. Hon har gått ner flera kilo, hon är piggare och ser fräschare ut och hon säger att hon inte alls är lika sötsugen.
När mamma berättade om dieten, var jag inte helt övertygad. Hon berättade att hela hennes kontor (hon arbetar med döva och hörselskadade) sett en granskning om just 5:2 dieten, som allihopa var snabba med att haka på. Denna diet är inte framtagen för att gå ned i vikt utan för att få ett längre och hälsosammare liv. Enligt henne var den framtagen för att få en minskning av delade celler sammt ett lägre värde av kolesterol - och IGF1-värde. När dessa värden stabiliseras skall vi vara mindre mottagliga för sjukdommar som hjärt - och kärlsjukdommar samt cancer.
Inte illa? Enligt viktcoachen Maria Tegnér - Skribent hos tidningen Må bra, är människan inte byggd för att ständigt ha tillgång till mat. Utan att människans kropp är byggd för att fasta. Förr i tiden, på stenålderns tid jagade vi och ibland fick vi helt enkelt vänta med att äta. Vissa dagar kunde vi frossa i nyjagat kött och fisk, medan andra dagar fick vi fylla magen med bär och rötter.
Dieten går ut på att man äter normalt 5 dagar i veckan. Med andra ord, kött, fisk, potatis, pasta, ris, grönsaker och bär. Sen väljer du 2 dagar i veckan som du enbart får klara dig på 500 kcl. Du kan välja att sprida ut 500 kcl på dagen, eller välja att äta 2-3 måltider med få kcl. Min mamma hade en favorit som hon körde som lunch vid fastdagar, hönsbuljong i varmt vatten och rivna morrötter. På kvällen tog hon en knäckemacka. Under dagen drack hon mycket vatten. Här gäller det att inte småäta :)
Vad tror ni om denna diet? Är det något för er? Jag skulle klara den galant då jag har ett relativt stilla sittande jobb. Dem som använder kroppen mycket i jobbet blir förmodligen de två fasta dagarna mer svåra att hantera.
Unik skidanläggning
Nordic Wellness skall bygga en 46 000 kvadratmeter stor anläggning för inomhusskidåkning. Helt fantastiskt!
Detta skall byggas i Kviberg, nu kommer vi att kunna åka skidor året runt. Anläggningen kommer även innefatta skola, restaurang, gym, skadeklinik och konferens.
Massa plus till Nordic Wellness!
Attraktionslagen
Sökte lite på klängig på google idag, jag har många vänner som känner sig som det och även JAG känner mig det ibland. När blir det för mycket? Vart går gränsen?
Jag vet att man alltid ska tänka på sig själv i första hand. Men som min mamma är referens på, så har jag inte så svårt att tänka på mig själv, många uppfattar mig som rätt "egoistisk". Men jag tycker om mig själv och vill det bästa för mig själv. Därför vill jag också att mina nära och kära mår bra, för då får jag en typ av tillfredställelse. Faktiskt. Egoistiskt som fan. :)
Nu vill jag inte ha tillbaka något av mina ex. Men jag förstår ju ändå vad den här personen försöker förklara och jag tycker att den här Irina är riktigt klok. Först är frågan och sen svaret av Irina.
"Hej Irina! Jag har en fråga angående attraktionslagen. Jag skrev till dig tidigare och frågade om jag kan få mitt ex tillbaka. Nu har det hänt lite saker, jag mådde superbra och tog verkligen hand om mig själv. Efter en tid ringde jag och frågade om vi skulle träffas, han svarade ja och vi sågs. Det var jättetrevligt och han visade starka signaler på att han fortfarande är kär, faktum är att han till och med kysste mig och pratade om att ge oss en andra chans. Det kändes förstås bra men nu har det gått två veckor och jag har inte hört av honom.
Och här kommer själva frågan: själv vågar jag inte ringa honom, dels för att jag är rädd att bli sårad och dels för att jag inte vill uppfattas som klängig. Min klängighet var anledningen till att han gjorde slut och anledningen till klängigheten var att jag var rädd för att förlora honom.
Hur skall jag göra för att inte vara klängig? Han är inte typen som hör av sig till någon, inte kompisar heller, så jag känner att det blir ändå jag som får ringa. Men mitt stora problem är att jag förknippar telefonsamtal med honom med att bli sårad. Hur se man på en sådan situation?
Det känns så konstigt att ha det här problemet för han är min bästa vän och skulle aldrig såra mig med flit. Men när han känner sig kvävd av mitt kläng backar han och det sårar mig. Men om jag förväntar mig att bli sårad varje gång jag ringer honom så fixar ju attraktionslagen det. Och om jag inte ringer är det ju för att jag fokuserar på rädslan över att bli sårad. Hur skall jag tänka istället?"
Svar: Vad bra att du har börjat lägga större vikt vid hur du mår och tar hand om dig bättre. :-)
Du har alldeles rätt i att attraktionslagen reagerar på din vibration av rädsla genom att sammanföra dig med situationer där du får anledning att känna ännu mer av samma sak. Här kommer ett förslag på hur du kan skifta tankebanorna så att dina förväntningar och övertygelser gynnar dig istället för att vara till besvär.
Låt oss börja med ditt främsta argument: han är inte en sådan som hör av sig till någon, därför måste jag vara den som kontaktar honom.
Koppla nu in logiken: hur kan han utveckla vanan att höra av sig om det aldrig uppstår något behov? Om du och alla andra i hans omgivning tar på er rollen av jägaren, vad blir då automatiskt hans uppgift?
Det smartaste du kan göra för både dig själv och den här killen är att sluta beröva honom den underbara känslan av längtan. Den är motsatsen till känslan av att någon klänger på en och försöker leva genom en. Ge honom en chans att uppleva utmaningens behag. Att få umgås med någon som är självständig, lite gåtfull och vars hela personlighet utstrålar svåråtkomlig exklusivitet kombinerad med ett genuint intresse för honom.
När han träffar en sådan tjej kommer vilda hästar inte att hålla honom ifrån telefonen! Därför att hon är i harmoni med sig själv och därmed en likadan person som han är – emotionellt fri. Så här lyder grundprinciperna:
Men nog om honom. Som du redan gissade handlar allting om dig – och bara dig.
Det är inte en tillfällighet att du stötte på just en sådan här kille. Han har förmånen att lära dig något du behöver träna på – att känna dig fri. Lägg märke till exemplet han föregår med: oberoende av vad du tycker så kör han sitt race. Han umgås med dig när du är ditt bästa jag och när du inte är det, då tar han avstånd istället för att försöka ändra på dig. Det är exakt samma sak som du behöver lära dig.
Du måste bli bättre på att hålla fast vid ditt välmående och låta attraktionslagen leverera det du vill ha – istället för att lämna välmåendet och försöka fånga in människor som, ironiskt nog, hade kommit till dig själva men som nu inte matchar dig pga. av ditt tillstånd.
Bli den du är – resten ordnar sig automatiskt
Man skulle kunna tro att det är killens backande som gör dig olycklig, men så är det inte. Det som orsakar ditt obehag är att du inte lever upp till den nya versionen av dig själv som denna erfarenhet har skapat.
Varenda gång han dragit sig undan har du bildat dig en allt starkare uppfattning om hur ditt liv borde vara. Du har utvecklat en stark preferens för att vara uppmärksammad, åtrådd, älskad osv. Den större delen av dig har redan identifierat sig med allt det här men du, i din fysiska fokusering, fortsätter stirra på kontrasten som orsakade expansionen. Och det sliter dig bokstavligen åt två olika håll, därav smärtan.
Enda sättet för dig att må bra är genom att börja leva upp till den version av dig som du skapat. Den som är uppvaktad, efterfrågad och populär. Den som väljer istället för att bli vald.
Som parentes kan jag avslöja att jag själv råkade falla för en liknande kille när jag gick i gymnasiet. Varje gång vi stötte på varandra ute på stan blev resten av dagen fantastisk. Men trots att vi båda verkade ha lika kul, och han hade mitt telefonnummer, tog han aldrig första steget till nästa träff. Jag själv försökte “råka” befinna mig på samma ställen som han men efter några fler träffar flyttade både jag och han till olika städer. And that’s it. Jag skrev i min dagbok att han var drömmannen i mitt liv och fortsatte roa mig med dem som var medgörligare.
Fem år senare, precis när jag skulle flytta till Stockholm, hörde han av sig out of the blue och berättade att han inte kunde sluta tänka på mig. Alla mina känslor från tidigare vällde upp och jag meddelade glatt att han var välkommen att följa med över pölen ifall han kände för det.
Idén mottogs med stor entusiasm och allt var så gott som klart (jag var halvt euforisk av lycka och halvt nervvrakig av rädsla för att mista honom i sista sekunden)… tills han plötsligt började vela fram och tillbaka. Han började överväga att gå klart sin utbildning, flytta in i en separat Stockholms-lägenhet och sköt därefter upp flyttdatumet med ett år (!).
Då tog jag mig äntligen samman. Det här betydde mer för mig än något annat i mitt liv dittills gjort men jag insåg äntligen att det var mitt eget beroende av honom som satte käppar i hjulen. Så jag lät bli att svara i telefon. Jag lämnade mobilen hemma och drog ut på stan för att ha kul med mina nyfunna kompisar.
Två dagar och fjorton missade samtal senare, fnittrade jag fram ett lättsamt hej och undrade om, den nu ganska orolige, velaren kunde vänta lite medan jag skalade klart moroten jag höll i handen. Veckan därefter var jag lycklig sambo med en kille som var totalt fascinerad av mig och som inte klarade av att titta på en annan kvinna utan att börja tänka på hur mycket bättre jag var. :-)
De flesta skulle påstå att det var mitt beteende som gjorde skillnad men det hela går mycket djupare än så. Mitt beteende var en konsekvens av en mental omställning. Jag gick in i ett “jag är oövervinnerlig” -läge och det var den inställningen som manifesterade sig i fysiska omständigheter.
Jag tog tillbaka makten genom att våga strunta i verkligheten och förvänta mig det bästa. Attraktionslagen kan inte neka mig något om jag inte motsäger det, och hade just den här killen inte matchat min höga vibrationsfrekvens hade jag fått en minst lika fin.
Byt ut JAG VILL mot JAG ÄR
Vad är skillnaden, undrar du. Skillnaden är att det är lättare att tänka och bete sig i enlighet med den man är än med det man önskar att man hade.
Börja se dig själv som en framgångsrik person och låt inte frånvaron av fysiska bevis distrahera. Verklighet MÅSTE ändra sig för att matcha din åsikt om den!
Varenda fysisk detalj vi förnimmar har sin början i ett mentalt koncept, dvs. en idé som någon fokuserat tillräckligt intensivt på och som därför blev stark nog att kunna uppfattas av våra fem fysiska sinnen.
Bevisen på allt du önskar dig finns, men än så länge bara i dina tankar (som tolkas av ditt sjätte sinne, känslorna). Om du vill uppleva dem som en fullfjädrad fysisk manifestering måste du först erkänna dem som sanning, oberoende av vad som händer i din omgivning. Och, viktigast av allt, se dig själv som en aktiv deltagare i denna sanning.
Kom ihåg att du och kärlek inte är två separat enheter. Du ÄR kärlek (frihet, hälsa, välstånd, etc.) och därför graviterar allt som bekräftar det till dig automatiskt – med början i känslan.
När du håller fast vid din egen standard dansar universum efter din pipa. När du tappar fokus på den du är och försöker anpassa dig efter vem andra är, då blir både de och du själv missnöjda.
Här är ett av mina favoritmotton som du gärna får låna:
Betyder det att jag måste bryta kontakten med den här killen?
Nej. Men du måste frikoppla ditt välmående från honom. Om han kan vara kvar i ditt liv utan att behöva förändra sitt beteende – om han, precis som han är nu, inte hindrar dig från att se dig själv som älskad och åtråvärd, låt honom vara kvar. Om inte – ta ett aktivt beslut. Du behöver varken berätta eller förklara det för honom eller någon annan. Beslutet finns till för dig och det enda du behöver göra är att leva i enlighet med det.
Poängen är att du VÄLJER din väg framåt istället för att automatiskt reagera på vad han vill. Om du fortsätter räkna honom som vän måste det ske utifrån en känsla av att du ser ett värde i vänskapen, inte för att du är tvungen att finna dig i den rollen eftersom han inte låter dig vara mer än så.
Jag har själv några vänner som inte är speciellt bra på att ta kontakt. Orsaken till att jag ändå anser dem vara en del av mitt liv är att vi har så fantastiskt kul när vi råkar träffas. Så länge den tid vi tillbringar tillsammans känns som en ömsesidig glädje (vilket innebär att de är minst lika entusiastiska som jag) är det ok, men jag kallar sådana här slags “vänner” för vad de är – flavor of the day. Eller dagsländor. De som står mig nära är lika måna om att boka in träffar som jag är.
Jag hoppas att dessa rader har skapat lite klarhet i dina funderingar. Och att du alltid kommer ihåg hur fantastiskt du mår när du mår bra. Och att du aldrig mer överlåter makten över ditt liv till något annan.
Lycka till med allt & be happy! :-)
:)
Om jag kunde få vem jag ville i hela världen, skulle jag ändå välja Dig <3
Igår var jag ute och sprang, jag brände 1320 kcl. Jag sprang i nästan 2 h. Skönt! Det är så konstigt, men jag tycker att det blir enklare att springa ju längre man springer. Att det är mest jobbigt i början när man inte kommit igång. Men efter 20 minuter tycker jag att det känns som att jag kan springa hur långt som helst!
Hade varit skönt att ta en lång promenad ikväll. Imorgon ska jag träna på morgonen med Daniel och Anton. Då blir det styrketräning :)
Hoppas alla har en fin dag :) KRAM
Fiskar i vattnet
"Hur många barn får jag när jag blir stor?", minns ni den? Leken man alltid gjorde med stenar för att ta reda på hur många barn man skulle få. Jag fick alltid 7 stycken. Men jag vill ha högst 3, men helst 2.
Jag har många vänner som blivit nysinglar. Dem är helt förstörda och vet inte riktigt vad dem ska ta sig till. Jag har själv avslutat 3 stycken (men är i ett som jag inte vill avsluta) och är expert på hur man kommer över en kille. Den bästa hämnden på ett ex är att bli så snygg och lycklig!
1. Om du råkat skaffa dig lite love hands runt magen, se till att bli av med det - genast!
2. Köp en ny garderob med underkläder. Satsa på riktigt snygga och sexiga underkläder, även om ingen annan ser det - känner man sig mycket fräschare.
3. Bli brun - besök solariumet minst 3 gånger i veckan. Men bli inte för brun, det ser smutsigt ut.
4. Gör något nytt med dig själv, färga håret eller byt klädstil.
5. Lägg pengar på dig själv, fixa naglara, blek tändera, förläng dina fransar - något! (allt kanske inte passar dig)
6. BÖRJA INTE LIGGA RUNT BARA FÖR ATT DU ÄR SINGEL. Det kommer att bita dig i röven. Men det betyder inte att du inte kan ha kul. Gå på dejter och flörta. En oskyldig flört har ingen dött av.
7. Bete dig inte som en desperat tjej som måste ha en ny pojkvän. Det är sjukt oattraktivt. Satsa på dig själv istället, vad har du för mål med ditt liv?
8. Visa upp dig, alla ska se hur bra du mår. Dom ska se hur sjukt vacker du är och hur bra du är och vad du åstadkommit.
9. Hör inte av dig till ditt ex, hur mycket du än saknar honom. Hur jobbigt det än är att sova utan honom - gör det inte. Det finns alltid en anledning till att det inte funkade och börja inte med det där tjaffset om att vara vänner. Det kommer bara sluta med att ni blir KK's och du kommer aldrig komma över honom. Klipp banden, du gör dig själv en tjänst.
10. Vakna nöjd. Vakna med vetskapen om att du gjorde allt du kunde och att livet kommer bli så bra. Och vet du vad? Det finns så många fiskar i vattnet, denna gång fick du bara inte rätt.
PUSS PÅ ER MINA FINA FLICKOR <3
Bebisar
Flera av mina vänner storsar runt med en så vacker gravidmage. Min och Mattias bebis skulle ju ha kommit i slutet av Augusti början av september. Det hade bara varit en månad kvar, helt otroligt vad fort tiden går. Hade varit stor som ett hus nu! :) Saknar faktiskt parvelns sparkar ibland. När är det egentligen rätt tid att skaffa ett litet busfrö?
Jag vill ju studera och Mattias vill resa. Det gäller ju att kombinera det där. Man lever bara en gång så det gäller att göra det rätt och inte försöka stressa med något. Samtidigt som vi båda vill vara unga föräldrar. Ja, det är svårt det här med barn. Men jag skulle ljuga om jag sade att jag inte är sugen - jag var inställd på att bli mamma. MEN, vi vill vänta båda två. Vi vet innerst inne att det är smartast. Men jag kan ändå inte undgå att titta på barn namn och kläder. Snegla på mammabloggar och titta på söta bebisar. En vacker dag, så kommer jag få en liten prins eller prinsessa jag också :) Tills dess, kommer jag ge massor av kärlek till min gudson Vincent, som jag ska köpa en dop present till snart, inte långt kvar nu.
Fan för dig.
Läs denna:
Handlar om en tjej som blev våldtagen. För varje ord känner jag igen smärtan så väl.
Killar är svin, så jävla mycket starkare än vad vi kvinnor är. Då menar jag i muskelmassa, inte psykiskt.
Jag minns själv min kamp. Min kamp mot mig själv. För vad som än händer, så är det oftast över för mannen. Men dom lämnar offren med så mycket mer.
Jag minns att jag precis hade avslutat ett förhållande, ett 3,5 årigt förhållande. Det var min första kärlek. Jag visste ingenting annat. Hade ingenting att jämföra med och helt plötsligt försvann världen under mina fötter. Den klippan som alltid fanns där, ville inte vara där längre och jag förstod ingenting. Vi sa ju för alltid?
Jag kunde inte sova om nätterna och jag minns att jag ringde (då) en nära vän. Han ville att jag skulle komma dit, kika film och bara koppla bort tankarna. Enligt honom förtjänade inte mitt ex mig. Jag var alldeles för bra.
Jag minns att jag åkte dit, hade packat med mig mjukis och en stor t-shirt så jag slapp sova själv. Tänk att bara få höra någon andas bredvid mig igen. Så underbart.
Som vanligt var du sådär snäll. Omtänksam och sympatisk. Vi skrattade och du sade att du ville kasta ner mitt ex från ett berg. Du sade att jag var alldeles för bra för honom, att jag förtjänar så mycket bättre. Att han inte såg vad han förlorade.
Du serverade mig vitt vin, det var skönt för nerverna. Äntligen kunde jag slappna av. Men du drack inget, för du hade blekt dina tänder och då kan man bara dricka vatten sade du.
Sen tog filmen slut och vi båda gäspade. Vi bestämde oss för att gå och lägga oss. Jag bytte om till mina mjukis och den stora t-shirten och kröp ner på ena sidan av sängen. Underbart, minns jag att jag tänkte. Han gör mig så trygg. Vad skulle jag gjort utan honom?
Sen hände det. Jag somnade, vaknar av att mina kläder åker av. Känner att någon håller fast mina händer. "Vad gör du?" hasplade jag ur mig. Och jag minns det där skrattet... så jävla väl som fastklistrat i mitt bakhuvud ekande om och om igen. Jag skrek sluta, men du var som omslukad, du hörde ingenting, eller så ville du inte höra. Jag försökte komma loss, tänkte på min föredetta och kände att detta var så fel. Såhär skulle det inte gå till! Han tryckte sin mun över mina läppar och jag kunde inte andas... jag försökte vrida bort ansiktet men han jagade det. Jag kände mig som ett byte och jag minns att jag bara ville tillbaka till min föredetta. Till tryggheten, till kärleken. Han skulle aldrig hålla i mig såhär hårt. Jag ville att det bara skulle ta slut...
Efteråt satte jag mig upp, kollade skamset ner på golvet. Jag ville inte möta dina ögon, jag ville inte se hur dina ögon forskade mig. Jag tog på mig mina underkläder, mjukis och t-shirt. Gick ut i hallen utan att kolla tillbaka, tog på mig mina skor och öppnade dörren. Jag hörde dig skrika "fan förlåt johanna, du är bara för snygg", jag gick ut genom dörren och stängde den efter mig med gråt i halsen.
Jag sprang hem, som jag aldrig sprungit förut. När jag kom hem minns jag att jag smög in i badrummet och skruvade på så hett vatten som min kropp kunde tåla. Hur länge jag än duschade, hur mycket tvål jag än använde, kändes det som du inte försvann. Du var i mig, på mig och jag ville bara försvinna.
Nästa morgon hör jag någon dunka på dörren. Jag hade somnat i duschen.
Jag vet att jag inte är den enda i världen som upplevt detta. Upplevt skamsen. Kunde jag gjort något annorlunda? Gjorde jag något som visade att jag ville detta? Är det mitt fel? Jag har haft otroligt svårt att lita på killar efter detta. Jag har inte killkompisar, förutom världens bästa Fredrik Sjöberg som är en gentleman utan dess like. Men inte för att vara taskig, men jag skulle aldrig sova med dig ändå ;) Men jag tror inte att du klagar :)
Men jag har haft det väldigt svårt socialt, har inte alls uppskattat krogen som andra gjort. Har inte träffat killar som andra gjort. Jag har ofta planerat en hel utekväll med tjejkompisar, haft förfest, druckit och när jag väl kommit till kön på en krog har jag stannat helt vättskrämd och sprungit hem. Om inte ens den bästa killkompisen kan hålla kuken i styr hur är det då med okända killar?
Jag hatar killar, jag vet att jag har dubbelmoral då jag älskar min pojkvän. Men killar generellt är fan dumma i huvudet och JA, jag är fördomsfull. En kille kan säga hur söt och bra och pålitlig han är, men jag tänker fan tänka tvärt om tills den bevisat motsattsen. ALDRIG, att jag vill känna så igen. ALDRIG. Jag önskar livet ur killar när jag läser om sånt här i aftonbladet eller någon annan tidning eller efterlyst eller vad fan som helst. Det är INTE okej! Jag önskar att dom skulle få bli våldtagna så att dom vet hur det känns. Äckligt är var det är. Ryser och mår illa när jag tänker på det. Jag känner fortfarande ett så stort hat att jag har lust att kasta något hårt i väggen.
Fan för dig, att du fortfarande kan påverka mig. FAN FÖR DIG!
Levande barbie
Har ni hört talas om Valeria? Tjejen som gjorde det ultimata? Med hjälp av operationer fick midjemått och utseende som en Barbie? Why not?
Förbild:
Efterbild:
Jag tycker hon blev jätte fin. Vad tycker ni?
Det har varit ett väldigt hysteri om detta. Hon har fått flertal angrepp mot sig, att folk inte förstår varför hon gjorde såhär mot sig själv. Men ursäkta, gör inte alla det? Strävar inte alla efter att vara slimmade och vältränade? Att ha finare ansikte... vi alla gör det. Vissa fixar näsan, andra läpparna och tuttarna. Det har blivit så normalt. Visst hon är lite extrem men hon är faktiskt fin. Onormalt vacker.
Jag tycker att hon är modig som vågar. Hon uttrycker själv att hon känner sig vacker och lycklig. Så länge hon mår bra, så kan alla sluta vara avundsjuka och elaka.
Hon beskriver sig själv som en rolig tjej. Denna tjejen har bestigit Himalaya, hon är en proffessionell bergsklättrare. De ni, det tror ni inte när ni ser henne ;)
Nymalet kaffe
God morgon!
Mums, på trafikverket får man nymalet kaffe. Det är såååå gott :) Sitter här och avnjuter min första kopp kaffe för dagen. Idag är en mycket bättre dag. Men saknar glada goa Ankie.
Idag ska jag göra slut på energi i min kropp, efter jobbet ska jag ner i gymmet och jag kommer somna så gott ikväll.
Puuuss
!
Ibland vill man bara ge upp. Lägga sig i fosterställning och gråta. Det är då man får dra upp sig själv. Försöka motivera sig till att fortsätta. Det är bara förlorare som ger upp och jag är en sjukt dålig förlorare, jag vägrar sluta kämpa. Jag ska och jag kan om det så är det sista jag gör! Fuck you världen! Jag ska fram!
Att invänta sin död
Hej!
Ett intressant reportage har inletts på Aftonbladet av Carina Bergfeldt som jag varmt kan rekomendera. Det handlar om att följa fångar i USA som dömts till döden in i det sista. Det är intressant då Sverige talat mycket OM det skall bli lagligt i Sverige att dömas till döden. Vad anser ni?
Läs dettta. Den ovanstående länken handlar om en man som har en vecka kvar att leva. Den understa om en man som suttit i fängelse i 18 år efter att ha blivit dömd att mörda 6 personer. Han har fått två dödsdatum, men varje gång har det skjutits upp. Nu har han fått 9 000000 kr i skadestånd efter att ha blivit rentvådd morden.
(Jag mår illa av dessa bilder)
Det jag frågar mig är "kompenserar verkligen den summan pengar 18 år?", efter att ha suttit insolerad i 22 h om dagen i en liten cell, med endast en säng och en toalett. Med endast 2 måltider om dagen. Fångarna berättar hur cellkambraterna blir galna. Att de kletar sin egen avföring i ansiktet som krigsmålningar, skär av sig kroppsdelar och hänger sig.
Det kan ta upp till 11 år i väntan på sitt dödsstraff. Varför avtjäna både fängelse och dödsstraff? Varför bestraffa med död? Dubbelmoral. Jag förstår inte det. Hur går det ihop? I Texas i USA är upp till 70 % oskyldiga som döms till straff. Är inte det en oerhört hög siffra för att behålla ett sådant här straffsystem? Någonstans håller det uppenbarligen inte? Om det nu nödvändigtvis måste ha dödsstraff, försvåra det att ge ut. Ge fången en möjlighet att rentvå sig och låt dem inte sitta insolerade i flera år innan det sker. Snacka om att sparka på någon som redan ligger.
Det är aldrig okej att döda. Det skall även staten visa. Föregå med ett gott exempel. Ibland älskar jag Sverige.
Inreda.com
Hej,
Ireda.com är en sida jag verkligen kan rekomendera. Här finns annorlunda och utstickande inrednings-prylar.
Jag har letat efter tuffa tavlor/posters ett tag. Tycker faktiskt mer om att rama in verk själv. Då kan man styla till med riktigt coola ramar.
Dagens favoriter
Har kikat lite på inredning idag och är så sugen på införskaffa dessa raringar:
Dessa har jag hittat på åhlens och handla design. Love, love, love!
Inspiration
Jag har alltid haft stort intresse för inredning, men något jag har fastnat för är äldre stilar. Här är en vacker bild där mina ögon fastnar på det underbara orginalgolvet. All heder till dem som vågar spara på dem. Att slipa till dem och måla dem blir så otroligt snyggt. Se bara till att bära tofflor, för flisor under fötterna vill man inte ha!
Här är ett annat exempel på hur fräscht ett äldre golv ser ut.
I detta vackra hus, som kommer från ett referenshus hos Stadshem.se, älskar jag hur de framhäver den vackra eken med kritvita väggar. Det blir så harmoniskt men ändå så stilrent. Dem har valt att bryta av med detta i hela huset.
Här har de även valt att bygga en gång i huset med glasgolv, vilket ger en väldigt exklusiv och modern känsla.
En sådan här öppen planlösning, önskar jag ha någon gång i mitt liv. Älskar att min underbara pojkvän har en ungefärlig likasinnad smak som jag har. En dag.
Hoppas jag givit er lite inspiration idag.
Kram
